Fängslad

Ajdå. Fick ett mail häromdagen från Kriminalvårdens huvudkontor, fastän vi inte hade skickat något till dem personligen. Någon måste ha skvallrat. Kontenan av det hela kan väl översättas något sånt här: Ni kan inte göra ert projekt med någon som sitter inne i någon anstalt. Det är inte så de jobbar. Och då blir väl vår spontana reaktion...varför inte då? Vad är de rädda för ska hända, att fångarna får en stund för reflektion, kanske till och med lite rehabilitering genom skrivandets ädla konst? Är inte det en av de främsta anledningarna att fängelseanstalter faktiskt ser ut som de gör?

Nu ligger vårt hopp i att hitta någon i Frivården som kan tänka sig att skriva, och det är så klart inte fyskam. Men det är ju inte alls lika sexigt, det var mer tänkt som ett komplement från vår sida, snarare än själva huvudpoängen. Men om vi ber riktigt snällt igen så kanske de ångrar sig, och kanske kan rucka på reglerna lite grand istället för standardsvaret: Nej. Det är ju ett väldigt positivt projekt?


Varför är det ok att till exempel sätta upp pjäser på fängelser, en fin och utvecklande konstform i sig absolut, men då vi ber fångarna att inte dirigeras och istället producera något efter eget huvud så är det nej direkt?